Denna enkät kan fyllas i av föreståndare och med fördel tillsammans med en person från SESAM som utför intervju gemensamt. Om man har tänkt igenom frågorna lite innan är det inte meningen att det ska ta mer än ca 20 minuter.
Projektets fokus är i första hand ”öppen labinfrastruktur”, med detta menas infrastrukturer som är öppna för användning av parter som är externa för den/de organisation(er) som driver dem. Man avser främst laboratoriebaserad infrastruktur av relevans för eller relaterad till material-, ingenjörs- och livsvetenskaper, samt de infrastrukturer som ingår i EU:s definition av s.k. "technology infrastructures"[1]. Majoriteten av dessa finns under myndigheters regi (till exempel vid läroverk), och vissa drivs av delvis statligt ägda institut eller företag.
Gemensamt är att staten och statliga regelverk till stor del styr hur labinfrastrukturerna kan drivas. Projektet har etablerats för att hjälpa dessa infrastrukturer med att lösa eller sänka trösklar för långsiktiga utmaningar som påverkar alla sådana infrastrukturer oavsett värdstruktur eller organisatorisk form.
I korthet: Projektets mål är att ta fram en nationell praxis beskriven i en handbok för de organisationer och individer som driver dessa infrastrukturer. Handboken ska hjälpa bl.a. föreståndare, administratörer och jurister att hantera och sänka administrativa och organisatoriska barriärer för tillgängliggörande av infrastrukturen för användare utanför den "egna" organisationen.
[1] Projektet behandlar inte biobanker och register med humandata eller beräkningsinfrastruktur. Arbete för att tillgängliggöra sådana infrastrukturer pågår redan inom Genomic Medicine Sweden (GMS) och inkluderas därför inte här. Beräkningsinfrastruktur omfattas inte av projektets målsatta tillgänglighetsproblematik. För definition av “technology infrastructures”, se https://ec.europa.eu/info/publications/technology-infrastructures_en
Enkäten består av fem delar A-E:
Del A - Generell information om infrastrukturen
Del B - Robusta och transparenta processer för tillgänglighet. Ska tex. tillgodose frågor som:
- Vilka avtal behövs för externa användare och vilka olika alternativa avtal finns för dessa?- Hur gör man det lätt för kunder att förstå och hantera dessa avtal, fysiskt såväl som digitalt?- Hur säkrar man att avtalen är i enlighet med vad som är tillåtet under statens regelverk, och vilka punkter eller områden behöver täckas av avtal?- Hur ska man tydligt och transparent kunna prioritera mellan olika förfrågningar från olika kategorier av kunder och balansera detta mot sin beläggningsgrad?
Detta inkluderar principer för att hantera och prioritera mellan olika typer av förfrågningar – forskningsprojekt, samverkansprojekt med företag (eller andra organisationer) samt uppdragsforskning mot full kostnadstäckning, eller andra samverkansalternativ.
Del C - Korrekt prissättning och konkurrens. Ska exempelvis tillgodose frågor som:
- Kan utrustning helt eller delvis finansierad av statliga medel användas för att erbjuda tjänster på en konkurrensutsatt marknad?- Om det är så, vilka alternativ finns för korrekt prissättning och erbjudande till externa kunder?- Hur säkerställer man att man opererar tydligt och i enlighet med konkurrensregelverk?
Ett mål är att utveckla en konkret praxis för att anpassa prissättning till olika situationer och aktörer samt en bedömning om när dessa behöver ta ställning till statsstöds- och konkurrensregelverk. Gäller exempelvis prissättning inklusive och exklusive supportbehov eller med tillhörande utbildning.
Del D - Tydlig hantering av sekretess och konfidentialitet. Ska exempelvis tillgodose frågor som:
- Hur hantera NDA, datasekretess och konfidentialitetsfrågor (inklusive GDPR)? Vilka alternativ finns?- Hur kan man vid behov ta fram praktiska och rättssäkra avtal som täcker dessa frågor?
Del E - Säker tillgång. Ska exempelvis tillgodose frågor som:
- Hur gör man med riskhantering, försäkring, anställnings- och arbetsmiljöfrågor när man har extern personal aktiv i våra labinfrastrukturer?
Detta innefattar rutiner och goda exempel för hantering av risker för de personer som använder infrastrukturen utan att vara anställda i verksamheten, dvs försäkrings- och arbetsmiljöfrågor
Individuella enkäter hålls konfidentiella inom kretsen av de personer som arbetar i SESAM projektet och ska ses som arbetsmaterial. Alla hänvisningar till utmaningar och lösningar som kommer in via enkäter anonymiseras som standard i all eventuell rapportering så att man inte kan härleda vilken specifik organisation eller vilka individer de kommer från. Eventuella avvikelser från detta kräver explicit tillåtelse från respondenter.